Ni som har chansen, passa på att gå till Peppar medan dom har sin julinredning. Det är absurt att äta het cajunmat medan en nalle prydd med renhorn (minns inte om näsan var röd) glor i tallriken, julbockar och snurrande spiraler hänger i taket och allt blinkar våldsamt, i otakt, i mängder av olika färger. Man sitter nästan i knät på varann och kan småprata med grannen eller bara tjuvlyssna på samtalet. Ett paradis för en betraktare.
På lördagen var det jag som bjöd på födelsedagsmiddag, Direkt taget ur Anthony Bourdains förslag i AOM blev det ugnsstekt kalvbringa med potatismos och rotsaker, till efterrätt Clafouti (man måste bara göra en efterrätt som heter Clafouti) med vinkokta päron. Eftersom jag är inne på matporr, kan jag också nämna vinet, Le Volte, 2003 som både doft- och smakmässigt exploderar i munnen. Mörka bär, en aning choklad och den smak som jag i brist på annat kallar "varm". Till Clafoutin drack vi en slovakisk Tokajer, som på etiketten annonserar mängder av antioxidanter och extremt antidepressiva egenskaper. Ett regelrätt flytande Zoloft alltså.
Inte vet jag om jag blev lyckligare, men gott var det. Vad gäller väggen, så börjar den krypa bort igen. Jag kan andas obehindrat (för det mesta). Saker och ting börjar - om inte lösa sig - åtminstone gå framåt. Jag tror jag gör det också, med stor hjälp av mina kollegor. Jag har bra kollegor - riktigt bra.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar