I lördags var jag på bröllop, en historia för sig. M:s kompis gifte sig med en engelsman, det var folk från Danmark, England och ett par andra länder till. Det är skönt att träffa ett par icke-chauvinistiska danskar, på jobbet är de oftast otroligt motsträviga (kan det ha något med mig att göra).
Vi hade jättekul, klockan ett rullade vi iväg till en taxi(sic), tog en kebab på centrum (yoghurtsås över slips och skor) och stöp slutligen i säng vid halv tre utan att riktigt veta hur vi fått av oss kläderna. Ett av ålderns fördelar är att sängen numera vid sådana tillfällen inte ställer sig på kanten och försöker kasta av mig. Jag bara slocknar. Med tanke på det var söndagens cykeltur på 42 km en smärre bedrift. Vad jag inte räknade med var att jag i dag var fullständigt oförmögen att använda huvudet. Det blev inte bättre av tre på varann följande möten som sträckte sig över lunch. Halv två hade jag fått nog, och cyklade hem för att få någt gjort i lugn och ro.
Tyvärr hjälpte inte ensamheten till att samla tankarna. Det blev inte mycket gjort. Sedan träffade jag på länken som måste vara alla föräldrars värsta mardröm. Jag hann läsa tre rader och tårarna rann fritt. Det gjorde de igen senare till Anna Pihl. Det är visserligen ok, men lite otäckt är det att det förmodligen förstärks av en släng ågren dagen efter dagen efter.
Mycket fibrer och GI igår, i dag fick jag tag på en fläsklägg och bytte till Atkins. Helt underbart gott, kokt och tillsammans med pepparrot. Jag lyckades dock att avhålla mig från att äta hela. Det blir nog dillsås i morgon...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar