Min variant av Bistecca Fiorentina

Ta en lördag i Stockholm, bara för att kolla sommarrean. Sväng förbi Hötorgshallen, argentinska köttaffären och köp deras biff med kappa. Stora bitar, nästan svarta. Passa också på att köpa en liten bit av opastöriserad fransk brieliknande fårost.

Ta sedan en tur förbi Xoko och kolla in deras efterrätter. M fastnade för vit chokladmousse med en fyllning av jordgubbspannacotta, smyckad med en pensé. Jag dök på en mörk chokladmousse fylld med svart vinbärspannacotta med ett löv av mörk choklad nerstucket i. Hennes såg ut som en rund kulle, min liknade ett torn. Flickan som packade ner de oerhört vackra efterrätterna tejpade fast bottnarna i kartongen så att skapelserna inte skulle glida runt. Vilken omsorg!

Inse att den där konstiga odören i bilen inte är en död råtta, utan den lilla ostbiten som har spridit sin minst sagt fylliga arom i hela kupén. Öppet fönster är ett måste.

Sista delarna inhandlas på en välutrustad affär, det blir två rödlökar som fylls med smör, salt och balsamvinäger och steks hela i ugnen minst en timme, samt rucola och maché som läggs i isvatten en stund, torkas försiktigt i handduk och blandas med krossade valnötter, hyvlad pecorino och skvätts med olivolja och lite salt. Självklart små färskpotatisar som skrapas(!) och kokas i ordentligt saltat vatten med några persiljestjälkar.

Nu är det dags att öppna vinet - den i Frankfurt inhandlade Brunello di Montalcino. "Du och jag har aldrig delat en Brunello di Montalcino" sa M längtansfullt när jag refererade inköpet. I en bok av Michael Dibdin om den italienske kommisarien Aurelio Zen nämns Barolo, Barbaresco och Brunello som gräddan av de italienska vinerna.

Den här brunellon, även om förhålladenvis billig var något utöver det vanliga. En färg som var närmast brunröd och en doft som ständigt förändrades. Först som trä, sedan blommor och till sist kryddor. Ett tag fanns en tydlig doft av nejlika. Det smakar precis den rätta blandningen mellan frukt och strävhet som jag har lärt mig att uppskatta.

När allt är förberett, penslas de rumstempererade köttbitarna med olivolja och masseras med salt. Sedan läggs de i en ordentligt upphettad grillpanna. Svarta ränder utanpå, blodiga inuti. Sista minuterna kan de ställas på högkant så att fettkappan blir krispig.

Måltiden blir något utöver det vanliga även för oss. Först Bistecan tillsammans med Brunello - en perfekt kombination, den lilla sötman i löken lyfter vinet ytterligare ett snäpp.

Efteråt tar vi fårosten tillsammans med hjortrongelé och lite portvin. Till sist de alldeles underbart goda efterrätterna från Xoko.