Om man får fatt på rimmat sidfläsk för tjugonio spänn kilot behöver man inte vara orolig för att experimentera. Om man dessutom är ensam i veckan är det heller ingen som tjatar på att få middag i tid. Jag följer receptet i Allt om Mat, späckar fläskbiten med plommon och aprikoser, gnider in med peppar, lite salt och lägger in i ugnen i tre timmar medan jag åker och köper jacka med Son och hämtar M från hennes kvällsundervisning.
Fortfarande enligt Allt om Mat strimlar jag och fräser savoykål och karamelliserar svenska syrliga äpplen i socker.
Det här är gudomligt! Fläsket, inte för salt, formligen smälter i munnen. Svålen har förvandlats till en knastrig skorpa. Äpplenas sötsyrlighet och mjukhet tillsammans med savoykålens kärva smak och segt knapriga konsistens bildar ett perfekt komplement. Oj, oj, oj! Det är nästan så jag öppnar en flaska Nebbiolo bara för att kunna bekräfta vad jag tror är en kombination som hissar rätten till överhimmelska höjder. Tyvärr sitter Luther på ena axeln och snåljåpen på den andra, så det får bli en annan gång, när M är med.
Fattar ett beslut som jag borde gjort för länge sedan och stänger av TVn i stället för att titta på America's got Talent eller Prinsen och jag eller Christine eller något annat fullständigt ointressant program. Låter i stället mina cirklar rubbas något av Giant Sands svårplacerade och bitvis disharmoniska musik som inte låter sig ignoreras.
För övrigt så har förkylningen från förra veckan kommit tillbaka i form av feber. Host, host hurra!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar