Marknadskrafter

Jag har en hemlig last då och då: Likörkarameller! Det är inte för likörens skull utan för känslan av socker som knastrar mellan tänderna - likörkaramellerna är fodrade med socker för att inte likören ska slippa ut. Det är inte vilka karameller som helst, utan det skall vara Fazers, de som är gjorda av mörk (nåja) choklad.

Likörfyllningen är egentligen inte god, men jag står ut med den för att få njuta av knastret mellan tänderna och blandningen av mörk (nåja) choklad och socker. Den alra, allra godaste är den som är fylld med Cherry Brandy. I somras när barnen och jag var i Tallinn, köpte jag en ask Liqueur Fills på båten. Det gav mersmak och när asken var slut, gick jag och snokade i lösgodishyllorna i centrum.

Jag hittade dem på Hemköp. Gissa vad som hände när jag fick välja fritt, jag tömde lådan på Cherry Brandy - 28 stycken.

Efteråt fick jag vänta i två veckor innan lådan fylldes på igen. Samma sak hände, jag tog alla Cherry Brandy och väntade tills lådan fylldes på igen. Gissa om jag blev förvånad när jag kollade lådan häromdagen och upptäckte att nästan alla karameller var Cherry Brandy!! För andra gången nu!

Jag känner pressen.

Barnen har inga önskningar om fredagsmat, precis som jag vill ha det. Jag köper en liten flaska Chateau Moulin de Cassy, och följer den enkla regeln för vin till maten: Fransmän till saltig och gräddig mat, Italienare till syrlig. Köper köttfärs till extrapris, blandar med rivet bröd, rödvin och grädde till en jämn smet och gör järpar fyllda med getost och soltorkad tomat.

Gör en sås som börjar med lök och vitlök som får smälta i smör och olivolja i minst 5 minuter. Häller på rödvin och kalvbuljong (Eldorado) och låter koka ihop. Spär med grädde och häller i en näve lingon och timjan. Järparna får färg i en stekpanna och ligger sedan och puttrar en stund i såsen. Klyftpotatis till. Alla äter två järpar, även liten-i-maten-dotter.

Fransmannen sitter som en smäck till.