God fortsättning

Son, gran och nattvakt

På vägen till utfordringen av Dotters marsvin inser jag att det nu är riktig vinter. Snöhögarna på parkeringsplatsen överstigern en meter och det är en lång isbana i parkens pulkabacke. Jag har fått det stora ansvaret under tiden barnen är i fjällen med mamma och ny pojkvän. Till min hjälp har jag ett noggrant skrivet schema, dag för dag. Jag kan stå ut med det.

I går hjälpte jag M att köpa en reaTV på Elgiganten. Den kostade faktiskt löjligt lite, vilket gjorde det motiverat att stå i den 50 meter långa kön bara för att få komma in i butiken. Ytterligare två köer senare var hon en lycklig ägare till det sista exemplaret, en timme efter att butiken öppnat. Tur att jag vaknade tidigt.

Kom till jobbet med hjärtklappning och en fladdrande känsla i magen. Just nu vill jag inte vara där, det känns som om jag har dragit över gränsen nu igen. Svårt att andas, ingen lust att umgås - shit. Det blir inte bättre av att behöva plocka upp andras dåliga samveten. (Jo, kanske, att leverera där andra inte hunnit med ger i alla fall lite bekräftelse.)


Å fy faan vad Dogge har sålt sig hur kan man behålla ens en gnutta av trovärdighet efter att ha gjort reklam för Elgigantens rea??!! Precis som Petter som skrev objektsbeskrivningar för en mäklarfirma, jag är besviken.