I sadeln igen

Morgonen är strålande vacker. Såret har varit utan plåster sedan lördags kväll och jag kan bara inte låta bli. Jag har köpt vadderade cykelhandskar som skyddar och kommer väl att vara lite försiktigare, åtminstone i två veckor. Mycket har förändrats på en vecka, de försiktiga grässtråna har blivit en heltäckande matta, blåsippornas sammetslila har försvunnit, i stället brer vitsippor ut sig i det gröna. De flesta träden är nu klädda i den där fantastiska vårgröna färgen, nästan självlysande i morgonsolen. Tänker att jag är lyckligt lottad som ser, på vägen till jobbet ilar det ordentligt i magen. Lyckas dock styra upp dagen så att saker går åt rätt håll och har ett bra samtal. Det är inte över än, men jag har fått ett par nya tankar att fundera på, det är bra.

Inspirerad av boken "Nymåne" av Diana Abu-Jaber, minns jag att jag har en påse Sumak i skåpet och gör en grönsaksröra med lök, vitlök, koriander, sumak, turkisk paprika och tomat som får sjuda ihop med bulgur (i stället för favabönor). När det är klart, häller jag över fruktig olivolja och äter det med en bit av det lamm jag kokade i går. Här är ursprungsreceptet.