Japp, det är (nästan) sanning. När min tvättmaskin som står på lilla toaletten började låta som ett skenande snälltåg, funderade jag på att skaffa en ny. Då kom jag på att jag faktiskt inte hade varit i en tvättstuga annat än på besök på 25 år och då bara sex sju gånger. Jag blev uppriktigt nyfiken på hur det skulle kännas att verkligen vara där "på riktigt". Jag köpte en blå påse på IKEA, drog ihop en kasse som innehöll plastboxar med kulörtvättmedel, vittvättmedel, sköljmedel och fläckborttagare. Väl utrustad gick jag ner för att boka min första tvättid på 25 år. Det var spännande, lära sig tvättmaskinerna för första gången, hänga i torkrummet med den gigantiska byggtorken och fläkten på väggen, jag var stolt över att vara en riktig hyresgäst.
Det var en hel del spännande saker som hände också, jag träffade Conny som gömde spritflaskan bland tvätten och som en gång i förtroende sa till mig med armen runt mina axlar att han aldrig skulle släppa ner "sin kvinna" till tvättstugan - det var så mycket knäppskallar som gick där. Jag fick uppleva den rättmättiga vreden över att folk inte håller sina tvättider och den förorättade ilskan fäst på papper hos en som drog över tvättiden och vars tvätt jag lyfte ut ur maskinen och ställde utanför.
Nu tre år senare har spänningen avtagit. Jag slarvar med tiderna och försöker köra den trasiga tvättmaskinen som nu låter som om X2000 passerade i lilla toan även med dörren stängd. När jag väl lyckas boka tid, är det mer som ett maratonlopp, åtta fulla tvättmaskiner på en kväll är ingen barnlek, för att inte tala om att tvätten ska vikas! Jag för en ojämn kamp med Dotter, det är hennes jobb säger jag (sonen tömmer diskmaskinen). "Okej" säger hon med sin mest medgörliga röst - vem tror att hon gör det? Hon har hittat det exakta tonläget som väcker mitt hopp när hon säger - ojdå jag glömde visst, men jag fixar det nu - till nästa dag - och nästa. När jag till slut tappar tålamodet och trycker hennes näsa i tvätten, får jag den där förorättade tonen - men JAaaaa! SKRIK!!! inte - en perfekt härmning av mig som brukar variera tonläget på samma sätt när jag vill ha absolut uppmärksamhet.
De två sista maskinerna rullar på nu, i torkrummet hänger hundratals kalsonger och strumpor... om ni har missat "Extras" har ni missat nått förresten. Ricky Gervais är en favorit! "Fudding myself senseless"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar