En god gest

– Tänkte du ge dig iväg? Karin i blomsteraffären rusar ut.

– Det får du inte göra! Hon har bevittnat vårt näst sista möte, när M aktivt försökte undvika att bli sedd. Hon vet.

– Här, den här färgen vet jag att du gillar! Hon drar mig mot de orangea tulpanerna. Till slut enas vi om gula och violetta. Hon väljer ut påskliljor åt mig. Vi pratar, jag vet inte riktigt om vad, men jag ser hennes vänliga blick. Den viker inte undan.

När jag har betalat, hämtar hon en extra bukett påskliljor och innan jag går, kramar hon om mig. För första gången på åtta år. Tack Karin.