Överflöd

Jag antar att det är samma jaktinstinkt som får andra att sätta upp huvuden av egenhändigt dödade djur på väggen, som får mig att ta bilder av de svampar jag plockar. Jag äter i alla fall upp mitt byte.Just nu är det absurt mycket svamp i kylen och då har jag ändå hackat upp alla karljohansvampar och lagt i torken. Vi äter kålpudding. Jag har köpt billig köttfärs och utgår från den godaste kålpuddingen. Uppfräst svamp ger extra fyllighet och lite råa lingon ger extra bett. Son äter så han nästan sprängs. Förresten, så här kan man göra rårörda lingon i raketfart: En deciliter färska lingon, 1,5 matsked råsocker blandas. Kör i micron i 30 sekunder rör ett par varv och ställ i kylskåp. Klart på ett par minuter.

ROI

Enligt dagspris på nätet har jag torkat ihop karljohan till ett värde av tvåhundrafemtio spänn. Svampdoften låg mycket tät över vardagsrummet i går, trots öppen balkongdörr. Men - no pain, no gain. I dag åt vi grillad kycklingklubba på svampbädd. Svampen sög åt sig det mesta kycklingspadet där den låg under klubborna. Gudomligt. Aspsopp alltså. Karljohansvampen är hårdvaluta och inlåst i bankfacket.

Skördetid

Det här är den gyllene perioden när jag kan ta en kort tur till skogen efter jobbet och komma tillbaka med väl över ett kilo svamp efter en halvtimmes plockning. Svamptorken är fylld igen. Jag räknar med att ha tjänat in den efter tio sessioner, för att inte tala om mängden av risotto ai funghi porcini jag konmmer att äta. Stensoppar torkas, Aspsoppar går ner i grytan. I dag var det svamp och brynt blomkål inspirerad av det här receptet. Jag gjorde även såsen, tillsatte lite picklad mango som jag har haft i skafferiet i evigheter och smetade den på ungnsstekt falukorv. En sån där stoppad med äppelklyftor. Mums.

Förmodligen den sista sommardagen

Det höll på att sluta innan det började. I går kollade jag däcktrycket på den lila bara för att jag ville vara en duktig bilägare. I morse visade det sig att jag inte skulle rört ventilen på vänster bak, däcket var alldeles platt. Att köpa gamla bilar har sina sidor.
Lyckligtvis, har jag min magiska klädkammare som förutom vin innehåler allt som jag har svårt att slänga, dvs allt. Där fanns också två tuber med snabbfix av punkterade bildäck. Den fungerade och jag kom iväg, mot Nynäshamn och Öja/Landsort. Jag var framme lagom till att regnet gick över och lämnade över till en underbar dag med en dramatisk blåst.

Svamptorken susar fridfullt medan jag skedar frikostigt ur en glasburk med suspekt innehåll (skyltad med Terrine Provencale) och äter det tillsammans med lite hårdbröd och inlagd gurka. Jag hittade förmodligen den sista Oppigårds Pale Summer Ale i klädkammaren, den slinker ner till. Det håller magen i schack medan svampen som jag ska ha senare till konfiteras i lugn och ro. Svampsäsongen har börjat och dagens skörd har varit god.
Jag torkar karljohansvamparna. Aspsopparna skär jag i stora bitar, kryddar med salt, fänkål och vitpeppar. Jag täcker med olja och stoppar in dem i ugnen på 150 grader för lång tid framåt, minst en timme. Svampen blir perfekt till en köttbit från Hötorgshallen, lättkokta vaxbönor slungade i olivolja och balsamvinäger och ett sju år gammalt vin som jag hittade i klädkammaren.

Pre-fredagsmys

Jag kokar melonpudding inför min och M:s middag i morgon. Ett sånt recept kan man bara inte ignorera. Det smakar... förvånansvärt bra. Prosecco i kylen - check. Gammal Aglianico på plats - check. Syditaliensk mat - recept att inspireras av - check.

Livet är gott.

Leksaker

I eftermiddags låg den äntligen där. Gordy's handgjorda handledsband till kameran. Riktigt läder - svart, riktigt vaxat band - mörkgrönt. Känns lite som ett par kraftiga skor. Lite obekvämt och stelt i början, men man vet att det kommer bli perfekt inom kort, länge.
 

Matlåda

Vad gör man när vitkålen är färskare och billigare än potatis? Förutom får i kål alltså. Så här kan man också göra kålsallad: Skär vitkålen, 3-5 hekto, i centimeterstora bitar. Släng i kokande lättsaltat vatten och koka så mycket du har lust till - 3-5 minuter. Lägg i lite finskuret grönt purjolöksblast de sista 10-30 sekunderna. Häll av och låt svalna. Rör ihop yoghurt 1,5 deciliter (den tjocka tioprocentiga), en tesked fransk senap, en redig nypa salt och en matsked kallpressad rapsolja. Blanda alltihop. Lite finklippt mynta och bockhornsklöver ger en intressant ton, men salladen är god utan. Isterband till.

Excesser

Ofta bettraktar jag mig som småsnål. Jag jagar extrapriser, jag köper utgångna varor och tycker att trettio spänn kilot för holländska tomater är skitdyrt. Sen går saker och ting överstyr. Jag går till Chez Albert som precis har fått in franska vitlökar i stora knippor. Hundraåttio spänn knippan. Hundraåttio spänn! Men jag vet hur den doftar. Det är en fyllig, rund, doft med ett svagt stråk av brinnande höstlöv. Inte en antydan till den unkna anstrykning av möglig källare som så ofta drabbar den vitlök jag köper i vanliga affärer. Det var två år jag fick händerna på en sån knippa sist och jag minns doften än. Den nya hänger i köket nu och jag kommer att glädjas åt den säkert fram till jul.
Som en bonus frågade fru Albert om jag ville ha någtra kvistar med färsk lagerblad. Om jag ville! Nu ligger några stycken i en gryta tillsammans med får, kål och svartpeppar och doftar ljuvligt gott. Den blir klar lagom tills jag går och lägger mig.

Lunch i morgon.

Skogspromenad

Det är inte samma överdåd i skogen som det var för två veckor sedan. Det gör i och för sig inte så mycket, jag har min nya kamera att leka med och lära mig, vilket tar sin tid. På vägen hem plockar jag i stället en påse champinjoner i parken. Doften som påminner om anis, ger mig en idé till en omelett. Jag steker champinjonerna kryddar med lite salt och vitpeppar, rensar tre ansjovisar som jag mosar och blandar med dillen från i går. Sedan blandar jag hacket i äggen och häller allt över champinjonerna. Son skriker inifrån vardagsrummet att det var jättegott. Han börjar bli mycket tacksam att laga till.

Mat

"Vad är det här för kött?"
"Det är Kalvhals."
"Ok, jag tar den."

Det var så det började, Jag fick hem nästan två kilo kalvhals och tänkte - skitlätt, jag gör som vanligt, googlar den och ser vad man kan göra. Det som dök upp var recept på kalvsylta. Inget man vill gå loss på när ens själs älskade ska komma på middag och man har köpt ett burdust italienskt rödvin. Alltså fick jag försätta mig i trans och lyssna till min inre kock. Så här blev det:

Jag skar bort några rediga köttstycken från benen. Benen med en hel del resterande kött på, rostades i ugnen på 250 grader. Under tiden  delade jag en lök i fjärdedelar (inklusive skal) och sotade den i en gjutjärnsgryta. I med en morot i bitar, de rostade benen, två deciliter rödvin, en skvätt fisksås, en kryddnejlika, fyra kryddpepparkorn och två lagerblad. Vatten så att det täcker. Det här fick småputtra i två timmar under lock.
Jag tog också fram ett stycke varmrökt sidfläsk (som jag ofta har liggande i frysen) formen är ungefär som en tvåtumsplanka, den vägde 300 gram enligt förpackningen. Det är viktigt att svålen är kvar.

Efter två timmar lyfte jag av locket från buljongen och den fick nu koka ihop medan vi tog en gurkdrink, den som vi fick förlagan till på Fiskebaren i Kødbyen. Ingrendiensen är vätskan från en krossad gurka, salt dill, lime och gin. Drinken toppas med några droppar olivolja som flyter vackert på ytan som små öar.

Dags att slänga in fläsket i ugnen. Svålen skär jag i romber, pepprar lite och häller på lite olja. Fläsket lindas in i folie, med t ex salvia eller lagerblad, bara svålen skall vara synlig. In i ugnen, 150 grader cirka femton minuter. Efter femton minuter ökar man värmen till 250 grader och grill. Svålen ska bli knaprig

Jag silar av buljongen, mixar den med den mjuka löken för att få den lite tjockare och låter den koka ihop lite till. Köttbitarna som jag skar av innan, steks på hög värme så att de får en bra stekyta. Ner med dem i den hopkokta buljongen en kort stund.

Under tiden kan man fixa lite tillbehör. Jag hade puré på sparrispotatis med små bitar av jordärtskocka i. När det är gjort, häller man lite (eller mycket) av såsen på tallriken, lägger upp en köttbit, en tre centimeter bred bit fläsk och lite av det kokta köttet från benen. På med purén och lite garnering. Vi tog salvia, men var överens om att lite sockerärter hade suttit fint.

Burdust italienskt vin till.