
Det är också bra att tvingas hålla koll på var marken befinner sig - allt är polerat av nattens vind och friktionen är nästan obefintlig. Lite senare är det Didos svala röst som får lugna själen.
Jag har bjudit in barnen och vi åker till stan och festar på det vi alla gillar: Asiatiskt. Vi dricker orkidéiste med sugrör och frossar i dumplingar, räkor, sushi, lurar i varann starka såser, pratar film, YouTube och grumpy cat i munnen på varann och det är alldeles, alldeles underbart avledande. Jag åker hem full av energi.
Dagen har varit god.
2 kommentarer:
Barnen. Det bästa en har gjort.
Amen! :-)
Skicka en kommentar