tisdag, december 04, 2007

Förebud

När jag kom in genom ytterdörren låg ett litet kort märkt "Personligt" i en stil som såg handtextad ut. Eftersom jag numera inte ser som en katt i mörkret, missade jag den påtryckta adressen. Jag slet upp tejpen på kortet i förhoppningen att jag var bjuden på en kul fest - och hittar ett direktutskick från Ånedinlinjen som vill att jag firar min kommande 50-årsdag på deras gamla båt som redan i min ungdom forslade packade tonåringar till Mariehamn och tillbaka! Det absolut sista ställe jag skulle kunna tänka mig - förutom att jag inte tänker 50 år alls, ännu mindre på att fira det.

Jag har faktiskt inte haft 40-årsfest ännu. Då strax efter skilsmässan kändes det inte aktuellt och en mycket klok person rådde mig att spara festen till ett bättre tillfälle. Det tillfället har inte kommit än. Och visst måste man ha ett 40-årskalas innan man börjar tänka på 50-årsfest?

Närheten till jul börjar bli påtaglig, inte minst förebådad av julskinkan som staplas högre och högre i kyldiskarna. Skinkan väntar jag gärna med, men en annan sak som jag är ensam om att gilla i bekanskapskretsen är julkorv. Färsk. Alltså passar jag på när jag är ensam. Pickar skinnet med tandpetare så att den inte spricker i koket, är noga med att vattnet bara sjuder, ett lagerblad och fyra kryddpepparkorn.

Under tiden gör jag rotmos, det perfekta tillbehöret. Naturligtvis med lite knorr. För två portioner tar jag en liten kålrot, en palsternacka, en tum rotselleri och två mellanstora potatisar. Lägger i roten först och resten efter 20 minuter.

Moset späds med korvspadet till önskad konsistens. I min ständiga strävan att hitta användningsområden för loppfrön häller jag också ner en matsked. Klockrent! Moset blir saftigare, rymmer mer vätska utan att tappa konsistensen och det lilla tuggmotståndet från fröna är perfekt. Äntligen ett sätt att faktiskt njuta av dem.

Jag avnjuter alltihop tillsammans med fransk senap.

Mamma mår efter omständigheterna väl efter en vecka. Yngst på Geriatriken med sina 76, jobbar hon hårt med rörelseövningar och pratar bättre och bättre.

Hurra.

2 kommentarer:

Anonym sa...

ÅÅÅÅh julkorv! Det är det enda köttiga jag ibland äter på julbordet! Och rootmooos! *dreggel*

Marie sa...

Geriatriken i Jakan? (Har en kursare som jobbar där)

För övrigt firar jag min 29-årsdag, gång efter gång efter gång :)